Värmepumpar med energi ifrån nära ytan
Geotermisk energi nära ytan använder underytan till ett djup på cirka 410 m och temperaturer upp till 26 ° C för uppvärmning och kylning av byggnader, tekniska system eller infrastrukturanläggningar. För detta ändamål erhålls värmeenergi eller kylenergin från de övre skikten av jord och sten eller från grundvattnet. Förutom klassiska användningsformer för att tillhandahålla rumsvärme och varmt vatten, används geotermisk energi nära ytan också för att värma växthus och för avisningsbrytare eller parkeringsplatser. Geotermisk energi i form av bergvärme används i Göteborg i över 50 000 enskilda eller flerfamiljshus, offentliga anläggningar, sjukhus, skolor eller kommersiella anläggningar i Sverige. Cirka 5 000 geotermiska anläggningar (bergvärme) i stockholmsområdet läggs till nära ytan varje år (från och med 2018). Geotermiska prober I Centraleuropa och Nordeuropa finns geotermiska proberrådde som de vanligaste anläggningstyperna. Geotermiska prober borras som vertikala hål, sätts in i rören och monteras ordentligt med en cementtyp. I Sverige används mestadels dubbla U-rör tillverkade av polyeten. Dessa är fyllda med en värmeöverföringsvätska, vanligtvis vatten med ett speciellt frostskyddsmedel, som absorberar värmen från marken och transporterar den till ytan på värmepumpen. I detta land installeras vanligtvis geotermiska prober på ett djup av 45-165 meter. Ett eller två hål räcker för att värma ett enfamiljshus. Kompletta bostadsområden kan också levereras på detta sätt. Med en diameter på cirka 12,5 centimeter är dess diameter jämförbar med en CD och området som används är mycket litet. I större system för vilka många geotermiska sondhål måste borras utförs ett så kallat termiskt svarstest innan man skapar ett sådant sondfält. Den tillhandahåller data på underytan, t.ex. golvets värmeledningsförmåga. Detta gör det möjligt för en geotermisk planerare att beräkna hur många hål med vilket djup som krävs. Som ett resultat kan borrmätare och därmed kostnader sparas och det kan säkerställas att de enskilda sondhålen inte försämrar deras prestanda. Så kallade CO2 geotermiska rör är en teknisk variant av de geotermiska proberna . De består av ett tryckbeständigt, flexibelt rostfritt stål eller kopparrör som är fylld med flytande och gasformig koldioxid. Liksom konventionella sonder placeras de vertikalt i jorden. Det finns flytande koldioxid i röret, som förångas från marken genom att absorbera värme. På grund av dess låga täthet stiger den upp i röret utan att behöva pumpas. I rörets huvud utvinns värmen från CO2, gasen blir vätska igen och flyter tillbaka till botten av sonden i sonden. Sedan börjar cykeln igen. CO2 -Sonder används bland annat i järnvägsnätet, där de håller spår och växlar fri från is. Eftersom ingen extra energi krävs för detta erbjuder CO2 -prober en avgörande kostnadsfördel jämfört med konventionella punktvärmare baserade på naturgas.