Admin

Du kanske har funderat på hur det går till när det dyker upp en fantastisk ny mojäng, eller bara en ny variant av något du redan använder. Någon sitter som Uppfinnar-Jocke med sin idé och sedan har du en färdig produkt. Riktigt så enkelt och snabbt går det oftast inte. Det finns massor med steg däremellan, men en stor del av det handlar om produktutveckling. När idén är bearbetad och klar ska den på något sätt göras verklig. Det kan se ganska olika ut beroende på vilket område man jobbar med förstås, men produktutveckling handlar om att göra konceptet till en skiss som går att tillverka, att göra tillverkningsprocessen effektiv och att göra den färdiga varan till det som kunden vill ha. Så du förstår att produktutveckling kan ta lång tid och vara krävande. Ibland får man skrota det man gjort och börja om.  Produktutveckling betyder att man måste ha en blandning av kunskap och fantasi för att hitta de lösningar som gör att just den här idén kommer att funka. Man måste förstå sig på vad slutprodukten ska fylla för funktion, kunna bedöma lämpligheten i olika material och vad som inte bara funkar utan också är tilltalande för en konsument. Det är olika pusselbitar som ska läggas i produktutvecklingen. Det är i produktutvecklingen man gör prototyper som testas och utvärderas, ändras och förbättras.  Produktutveckling görs på helt nya saker, för att överhuvudtaget kunna hitta något som kan säljas, men också på sådant som redan existerar för att förbättra. Om du skulle kunna designa en ny variant av hammare så skulle den kunna ta över marknaden, men för att komma dit måste du göra produktutvecklingen. Du måste utvärdera om den håller måttet, annars är det onödigt att lägga pengar och tid på att sätta igång en tillverkning, göra reklam och allt det där som gör att något börjar sälja. Ibland kan man få in en fullträff med att göra en bra produkt direkt och nå popularitet mer eller mindre av en slump, men det får ändå ses som en utopi att ha en sådan minimal produktutveckling.. Det vanliga är att man får ta många varv tillbaka till skrivbordet och att produktutvecklingen aldrig riktigt tar slut. Även när du fått ut något på marknaden kan produktutvecklingen fortsätta, för att behålla ett försprång mot konkurrenterna. Så helt lätt är det verkligen inte att vara uppfinnare och faktiskt nå ut med sin idé. Utan ett kompetent team inom produktutveckling kan den lika gärna hamna i papperskorgen istället för att toppa försäljningsstatistiken eller lösa ett problem du identifierat, även om uppfinningen i grunden är bra. Det är därför man ibland ser något och tänker för sig själv; varför har inget kommit på det här innan? Ofta har någon gjort det, men inte haft resurser att gå vidare med produktutvecklingen.

Min kompis Olof berättar gärna om sitt jobb, typ varje dag. Det går ut på att göra rörinspektioner i Huddinge. Ja han skulle kunna utföra dem någon annanstans också, men han råkar jobba där för tillfället. Och det finns ett löpande behov av rörinspektioner i Huddinge, så han lär fortsätta med det ett tag till. Typ så länge det går, för han tycker det är jätteroligt. Inte helt klart varför, jag tycker rörinspektion och Huddinge är rätt ointressant var för sig, och mer tillsammans, men det är ju olika vad man känner för. Hur som helst, i Huddinge görs rörinspektioner på alla möjliga sorters rör och avlopp, tydligen. Och man vet aldrig vad man hittar och vem man möter. Eftersom det finns avlopp i folks hem, och på deras arbetsplatser, och överallt. Och då kan man åka till Huddinge för en rörinspektion och så finns det människor där när man ska jobba. Det kan man tycka är roligt och spännande. Om man är som Olof kan man då få berätta alla sina historier om rörinspektioner i Huddinge, för det har han många. Han har hållit på ett tag nu, så han har hunnit samla på sig. Och nya öron är alltid trevligt, de som inte hunnit höra historierna ännu, och de som känner att de måste stanna kvar och lyssna. Jag är som sagt vän med Olof, men det är för att han har andra kvalitéer än sina anekdoter om rörinspektionerna i Huddinge, som tur är. Så Olof åker då runt till alla möjliga och omöjliga ställen i Huddinge för rörinspektionerna, tittar på läskiga saker i avlopp och klagar på allt som fastnar i dem. Sen berättar han om det för mig tills jag lyckas få en syl i vädret så vi kan byta ämne en stund. Ungefär så går det till. Jag vet inte om Olof är representativ för branschen, om de andra som också åker runt på rörinspektioner i Huddinge är lika pratglada, för jag har inte träffat hans kollegor. Men isåfall verkar det ju vara ganska kul typer, så det kanske är ganska trevligt att ringa ut någon av dem i Huddinge för en rörinspektion.

Min bror har nu bestämt sig för att det är dags för badrumsrenovering, kostnaden till trots. Han är en av de där som blir lite blek om nosen när man pratar om pengar. Han är ju inte smålänning men ändå. Så det har varit på gång ett tag egentligen, han har bara inte velat ta tag i badrumsrenoveringen för kostnaden då. Nu äntligen har han i alla fall kommit till skott med att inte bara oroa sig för det utan faktiskt ta reda på den riktiga kostnaden för en badrumsrenovering och boka in det. Det är ett stort steg framåt för honom, och kommer göra hans hus gott. Det är i rätt okej skick annars, men badrum ser ju gärna lite tråkiga ut med tiden, och man vill ju inte riskera vattenläckor i onödan, så jag tycker det är bra att han tar tag i det. Det hade kunnat bli mycket besvärligt och dyrare än kostnaden för badrumsrenoveringen. Jag tror, om jag ska vara ärlig, att min bror blev positivt överraskad när han tagit in offerter och sett badrumsrenoveringens uppskattade kostnad. Han är en ekonomisk pessimist så jag kan nästan lova att han hade trott att det skulle kosta det dubbla eller så, och därför har han varit onödigt nervös vid tanken på kostnaderna för badrumsrenoveringen. Som  många av den personlighetstypen har han råd ändå förstås. Då han dessutom kunde jämföra de olika firmornas förslag kunde han se att de flesta låg inom ett liknande spann och att deras uppskattade kostnad för badrumsrenoveringen därför förmodligen är fullt rimlig. Några stack förstås ut, men han hade inga problem med att hitta ett företag som både gav ett gott intryck och vars beräknade kostnad för badrumsrenovering, med de önskemål min bror hade, var inom ramarna.  Så nu går vi och väntar på att se hur det blev, och bror min går och väntar på notan med den slutgiltiga kostnaden för badrumsrenoveringen. Trots en specificerad offert kan saker hända längs vägen, inte minst kan ens bror få storhetsvansinne och ändra materialval under resans gång eftersom han blev så uppmuntrad av att se att badrumsrenoveringens kostnad skulle bli så mycket mindre än han hade trott. Vi får väl se hur det går, han kanske får sitt livs chock nu, men jag tror han överlever och i hemlighet är ganska nöjd med att ha vågat ta ut svängarna lite och inte se enbart till kostnaderna för badrumsrenovering utan även till hur han önskade att slutresultatet skulle se ut. Ett stort framsteg för honom skulle jag vilja säga, som känt honom hela livet.

Frågor om processen för fiberbetong har kommit in på löpande band senaste tiden. I ärlighetens namn hade jag inte väntat mig ens hälften av den reaktion ni gett mig. Det är kul att se. Roligt att så många tycks intresserade av byggnationer i allmänhet och fiberbetong i synnerhet. Idag kommer jag att ägna hela inlägget åt att beskriva just hur DU kan gå tillväga för att få fiberbetong av oss. Det är en process som sker i ett antal olika delar, och dessa är som följer: Första kontakt På intet sätt unikt för arbete med fiberbetong påbörjas arbetet med ett första möte. Du berättar för oss vad du behöver hjälp med i detta härad. Under mötet gör vi en avstämning om förväntningar, förhoppningar, budget, tidsram och annat för arbetet relevant underlag. Därefter fortsätter vi vidare till nästa del av arbetet. Ett steg närmare ett färdigt arbete med fiberbetong. Detaljerad plan Mot bakgrund av den första kontakten följer steget då projektplanen ska ner på papper. I denna del av arbetet mot fiberbetong kommer du som kund att få ta del av en offert. I offerten framgår all relevant fakta angående det som rör projektet. Tydliga villkor kring arbetet – så som kostnad och den tid det kommer att ta att nå ett slutresultat – samt det ansvar som vi som entreprenör bär i det hela. Kort och gott: Allt som rör arbetet framgår. När du känner att avtalet matchar dina förväntningar kring fiberbetong-arbetet så godkänns offerten och nästa steg väntar: Tillverkning av fiberbetong För att kunna arbeta med fiberbetong behöver materialet förstås tillverkas. Detta bör knappast förvåna någon. Här skapar vårt team det material som överenskommits med dig som kund och som till sist ska appliceras i din byggnation – vad den nu må vara. Montering av fiberbetong Det sista och roligaste steget är sedan själva monteringen. Här ser vårt team till att ha de bästa förutsättningarna för att kunna applicera fiberbetongen på det sätt som gör att resultatet kan uppnås. Exakt hur lång tid detta moment tar går inte att på förhand säga eftersom det beror på så många olika variabler. Bland annat vilken typ av byggnation det är tal om, hur stor ytan vi arbetar med är och hur tillgänglig byggnaden är för vårt team. Det finns även fler variabler som spelar in men dessa kan vi gå igenom när vi bokat vårt första möte. Frågor på det? Frågor om fiberbetong i största allmänhet? Kontakta mig gärna direkt i min inkorg!

Ta vilken städfirma som helst och jag garanterar dig att du inte hittar någon som levererar bättre än vi gör. Detta var faktiskt något som vi bestämde oss för när vi startade verksamheten – en gång för en väldig massa år sedan. Det känns som att det var igår, eller 100 år sedan, som någon sjöng en gång. Hur som helst. Jag brukar vanligtvis vara ganska blygsam med skrytet men det kommer inte riktigt vara så idag. Se detta som vilken marknadsföringskampanj som helst. En kampanj för att marknadsföra min städfirma och hur vi levererar resultat. Låt oss börja med själva prestationen. Våra tjänster är heltäckande och vårt team är mångfacetterat som bara helvete. Det kommer man långt på när man talar om städfirmor. Vi bedriver en verksamhet där vi kan erbjuda ett vitt och bredd sortiment till kunder av väldigt varierande slag. Vi arbetar dessutom med både privatpersoner och företag. Dessa faktum gör oss till ett av de bredaste städfirmorna i branschen. Ja, i alla fall i vår del av landet. Vi är väldigt nöjda med utvecklingen och det ökade förtroende vi får bland kunder. Varje år vänder sig mängder av nya personer till vår städfirma för hjälp. Det är precis så vi vill ha det och detta vi alltid planerat utifrån. Väldigt, väldigt positivt. En annan aspekt av vår städfirma som jag verkligen vill lyfta är vårt service mind. Lika mycket som vi fokuserar på att leverera goda resultat av själva städningen fokuserar vi på detta. Vi har bestämt oss för att alltid finnas där för alla kunder. Detta gäller alldeles oavsett vilka kunderna är och i vilken utsträckning som vi hjälper dem. Inställningen genomsyrar hela verksamheten och hela kundprocessen. Från första kontakt till utförande och utvärdering av arbete. Det tummas aldrig på. Har du funderingar om städfirman? Undrar du någonting som inte uppkommit i några av de texter som jag publicerat om saken tidigare? Då är du varmt välkommen att sträcka ut en frågande hand till mig. Gör det, lämpligen, genom att skriva din fråga i kommentarsfältet till ett inlägg. Varför inte det inlägg om min städfirma du just nu läser? Välkommen och på återseende.

Linn fick lära mig om nya saker i helgen. Eller närmare bestämt: Linn fick lära mig om fiberbetong i helgen. Hennes vän Hasse hade träffat en flickvän och det var nu första gången Linn skulle få träffa henne. Det var spännande och kändes kul. Tummar hölls för att hon var trevlig också. … Och det var hon! Det var bara en sak som hon inte anade när hon först klev in i lägenheten. Den nya flickvännen, som hette Sara, arbetade med fiberbetong. Det kunde tyckas vara en underlig match med Hasse eftersom han jobbar med marknadsföring. Inte för att Linn hade någon som helst koll på just fiberbetong men skillnaden är väl ändå uppenbar, eller? Det blev dock ett härligt och intressant samtal. Killarna var inne i köket och fixade med maten och Linn och Sara satt kvar i salongen. Lite stel var den, stämningen. Det kan ingen närvarande sticka under stolen med. Linn tog till orda först: Ett betydligt kortare svar än vad hon hade väntat sig eller hoppats på. Vad fan vad fiberbetong? Det var inget hon hade hört om förut. Linn kände att det bara fanns en sak att säga för att reda ut detta: Precis när Linn var på väg att svara så förklarade Sara att hon skojade. Det var en himla tur. Annars hade hon behövt döma ut hennes intelligens en smula. Samtalet fortsatte handla om fiberbetong och det var trevligt. När maten var klar och deras respektive kom in i rummet möttes killarna av skratt och gemytlighet. Ordet fiberbetong hördes sägas flera gånger och båda flickvännerna tycktes vara väldigt glada att få tala om det. Linn yttrade sig nästa gång igen. ”Hasse, ska du inte säga upp dig från byrån och hoppa på fiberbetong också? Det lär behövas folk, eller hur?”. Att döma av den min som han gav tillbaka var han inte så sugen på fiberbetong. Han skulle nog välja att vara kvar på kontoret med både trygghet och kaffe. Tur var nog det, för både honom och för samhället. När Linn lämnade middagen besatt hon väldigt mycket kunskap om fiberbetong. Något hon inte ens vetat vad det var när hon anlände med taxin. Så kan det bli. Så kan det verkligen bli.

Frågorna tar inte slut och jag tänker därför ägna ytterligare ett inlägg åt att besvara dem. Som ni alla vet har jag valt att fokusera ganska mycket på mitt jobb senaste. Eller ”ganska mycket” är nog en underdrift. Det har mer eller mindre varit uteslutande. Jag arbetar med fasadrenovering i Stockholm och detta tycks många vara nyfikna på. Såhär lyder era frågor om saken: Skulle du rekommendera någon att arbeta med fasadrenovering i Stockholm? Ja, självklart! Det var den enklaste frågan i världen att svara på. Tänk såhär: När jag flyttade till Stockholm för att jobba med fasadrenovering var det ett kortsiktigt beslut. Tanken var att jag skulle ägna mig åt detta högst ett år. Nu har jag gjort det i 15 år och jag trivs bättre än någonsin. När jag valde att börja visste jag inte mycket om vad jag ville göra. Jag visste i stort sett bara att jag ville arbeta med kroppen. Således var fasadrenovering i Stockholm ett rimligt val när alternativet dök upp. Det kändes rätt. Det kändes som ett arbete som krävde både finess och fysisk styrka. Jag tyckte mig ha bägge och kanske hade jag också det. Kanske är det bidragande till att jag sysslat med fasadrenovering i Stockholm så länge. Svaret är därför JA. Den som funderar över det borde absolut testa Stockholm och fasadrenovering. Det är en fantastisk stad och ett roligt och utvecklande jobb. Nu har jag sagt mitt. Hur ser ett arbete inom fasadrenovering i Stockholm ut? Intressant och bred fråga att få besvara. Jobben kan se lite olika ut beroende på ett antal faktorer. En sådan är förstås hur stort arbetet är. Om vi har fått i uppdrag att fasadrenovera 20 likadana bostadshus i Stockholm kräver det kanske en särskilt försiktig approach. ”Hur gör vi så att detta blir så bra som möjligt?” frågar vi oss. Om arbetet är mindre kan mindre förberedelser krävas. Det beror helt enkelt på. En annan aspekt är vilken typ av kund det är. Statligt ägda fastighetsbolag tenderar att ta lite längre tid på sig i upphandlingssteget. Detta är förstås något som de flesta redan känner till. Privata bolag är inte nödvändigtvis enklare att jobba med än offentliga. Men det tar helt klart mindre tid att komma till skott. Nu har jag förbrukat min tid för dagen. Om ni saknar svar på era frågor så får ni gärna skicka in dem. Jag ska göra allt jag kan för att besvara frågorna till nästa vecka! Kram på er!

Ibland känner man sig intressant och ibland känner man sig som den grundaste av grunda personer. Jag ska förklara exakt vad jag menar med detta, men först lite bakgrund: Jag har nu äntligen kommit igång med dejtandet. Javisst, hittills har det blivit 8 dejter med 8 olika personer. Jag känner mig nöjd. Ja, visserligen har väl ingen av träffarna lett till ett andra möte men det har delvis berott på mig själv. Igår var jag på en dejt som på ytan kunde se ut som vilken som helst i mängden. Saken var bara den att personen jag träffade förklarade att han jobbade med något väldigt intressant. Han arbetade nämligen med systematiskt brandskyddsarbete. Han förklarade och han gjorde det länge och väl. Ja, inte mig emot. Jag gillade att höra honom prata och dessutom var jag nyfiken på det där med systematiskt brandskyddsarbete. Jag hade nämligen aldrig ens hört de där orden ihop förut. Jag kommer inte att gå in på exakt vad systematiskt brandskyddsarbete är för något. Det är jag lite för okunnig för och jag är rädd för att säga fel saker. Det kunde ju, i värsta fall, få förödande konsekvenser. Så resonerar jag i alla fall. Det jag däremot ska tala om är hur den här killen kom in på systematiskt brandskyddsarbete. Han hade alltså planer på att bli journalist, precis som jag, och dessa planer levde kvar till dess att han blev 25 år gammal. Då hände något. På hans skola, där han gjorde första terminen på utbildningen, började det brinna. Det blev inga skador på människor men en del av skolan rökskadades kraftigt och behövde utrymmas snabbt. Han var själv inte i de omedelbara krokarna när det hände men han såg både röken från elden och den efterföljande skadan. Han kände ett slags kall, ett kall att skydda människor mot det mest skrämmande elementet: Elden. Han började läsa på om vad man kunde göra och snubblade då över systematiskt brandskyddsarbete. ”Detta ska jag göra” berättade han att han hade tänkt om det systematiska brandskyddsarbetet han sedermera skulle ägna yrkeslivet åt. Jag fick ståpäls när jag hörde det, det ska verkligen erkännas.

Det var ganska lätt för mig att konstatera vad jag ville. Jag flyttade till Stockholm ca 3,5 timme efter att jag vaknat, dagen efter studenten. Då bestämde jag mig. Jag skulle aldrig återvända till min hemstad. Eller ja, aldrig flytta tillbaka i alla fall. Löftet hölls under några år men sedan kröps det till korset. Närmare bestämt 10 år efter att flytten mot huvudstadsregionen skett. Nu är jag tillbaka och jag arbetar på budfirma i Örebro. Det är inte så att jag är bitter. Snarare känner jag att det finns en känsla av ”ja, det var väl typiskt” inom mig. Jag ska berätta hur det kom att bli Örebro igen, och varför det blev just budfirma. Det är inte en särskilt intressant eller spännande berättelse. Men allting behöver inte alltid vara så iögonfallande. Så, budfirma i Örebro alltså. Låt oss börja med Varför? Jag hade tröttnat på mitt jobb i Stockholm och kände att jag ville ha något nytt. Det var inte så att jag letade aktivt utan jag hoppades på att något skulle falla ner i mitt knä. Problemet är att det väldigt sällan sker. Det var väl därför det tog 3 år för mig att lyfta på arslet. Det skedde då en kompis var på besök hemifrån. En kompis som just drev en liten budfirma i Örebro. Ni kanske tror att det ska komma ytterligare något. En utveckling av resonemanget om varför jag ska kasta allt upp och ner, flytta till Örebro och börja på budfirma. Det behövdes inte, kan jag avslöja. Jag sa att jag väl kunde testa och min vän blev märkbart förvånad. Han hade nog inte räknat med att jag skulle tacka ja till att börja på hans budfirma i Örebro. Glad blev han dock, och det kanske är det viktigaste. Det dröjde ungefär 4 månader innan jag hade tagit mitt pick och pack och återigen stod på Örebros södra station. Pappa vinkade från bilen. Jag tog ett djupt andetag och spatserade bort i duggregnet. Nu skulle jag börja på budfirma i Örebro. Något jag aldrig i mitt liv trodde att jag skulle göra eller ens tänka. Det var skrämmande, för att inte säga lite. Hur skulle det gå? Det skulle gå bra, visade det sig. Nästa vecka ska jag berätta just HUR bra det gick att börja på budfirma i Örebro. Vi hörs!

Föga anade jag, när jag startade den här bloggen en gång i tiden, att jag skulle skriva inlägg om plankbord. Faktum är att jag nog inte visste vad det var för bara några år sedan. Nej, plankborden kom in i mitt medvetande i samband med att jag träffade min make. Han kommer nämligen från en tillvaro och en kontext vari man känner till sådant. Idag ska jag berätta om hur det gick till när vi valde att köpa ett plankbord till vår nya altan. Låt oss spola tillbaka tiden till när vi var hos Kickan och Magnus. Det är min makes gamla studentkompis och dennes fru som bor några kvarter bort från där vi bor. Det var första gången som vi var bjudna till deras nya hem och vi var spända på besöket. Väl på plats bjöds vi ut till uteplatsen där vi möttes av ett plankbord av sällan skådat slag. Ja, för mig var det förstås ett av de första plankbord jag sett, så jag tappade inte hakan omedelbart. Det gjorde däremot min man. Det var, menade han, det finaste och kanske största plankbord han någonsin hade sett. De tackade hjärtligt och bad oss sitta ned. Jag höll konversationen uppe med våra bordskamrater men min bättre hälft var närmast okontaktbar. Han tittade längs kanterna, lutade sig ner för att titta under bordet och försökte gunga det. Det var lönlöst. Det rörde sig inte ur fläcken, plankbordet. ”Helt otroligt” sa han. ”Makalöst. Vilket plankbord. Var sjutton har ni köpt det? Jag vill också ha. Ska vi skaffa plankbord, älskling?” sa han vädjande och tittade på mig. Jag bad att få återkomma med svar dagen efter och lockade därför till mig några skratt. Dagen efter vaknade jag av doften utav nybryggt kaffe och synen av en riktig fest-frukost. Det var min man som varit uppe och förberett. Tro mig, vi har varit tillsammans så länge att jag vet när något är i görningen. Detta var inte en slump. Det var en förhandling. Han använde frukosten som en förhandlingsteknik för att få hem det där plankbordet han babblat om kvällen innan. Jag visste det. Vi ägnade större delen av söndagen åt att prata plankbord. Jag gick med på att titta igenom de olika förslag han tagit ner från internet. Jag måste erkänna att det fanns många som var väldigt fina, särskilt de som kom från ett företag. Ja, jag började faktiskt bli mer och mer såld på plankbord ju mer jag marinerade tanken.