Planerna har varit många och inget har riktigt gått som jag tänkt mig. Jag talar förstås om vigselringen jag köpt, och hur den ska ”överlämnas” till min förmodat trolovade. En oerhört nervös period har det varit – och nu är den äntligen över. Jag kommer idag att dra allting med min vigselring från början så ser vi hur långt vi kommer.
Först och främst har jag vart lyhörd. Allt hon sagt om vilken typ av vigselring hon skulle vilja ha har registrerats. Om inte i anteckningarna på telefonen så i mitt huvud. Det stod tillslut relativt klart vilken typ av vigselring hon önskade sig.
Jag tog klivet och köpte en vigselring. Nu var det bara det absolut största kvar: Hur den skulle ges till henne. Jag kände att detta var oerhört oklart. Såhär har mina tafatta försök att lämna över nämnda vigselring sett ut:
På hennes föräldrars lantställe
Jag vet inte hur romantiskt det är men hon har talat väldigt gott om det. Det var här hon tillbringade somrarna som barn och därför tänkte jag att det kunde vara kul. När vi fiskade. Var det ett bra läge att ge en vigselring? Jag landade i ett rungande nej. Den vigselring jag köpt var för fin och dyr för att vara i närheten av vatten. Det gick bort.
På vår resa till solkusten
Vi hamnade liksom alltid på solkusten i Spanien och vi visste inte riktigt varför. Vi gillade det väl, helt enkelt. Var detta en plats att lämna över en vigselring? Här velade jag mer än under första alternativet. Kanske var det en bra plats, kanske inte? Kunde det kanske vara osäkert att ge vigselringen även här? Jag menar, det kryllar av festande människor. För att inte tala om att risken att drabbas av ficktjuveri. Nej, det gick också bort.
Vad fan skulle jag göra? Ja, så tänkte jag innan jag kom på den absolut bästa idén.
Var hänger vi egentligen mest med varandra? Var finns största affektion i vårt förhållande? Jo, nämligen på vår bakgård, på terrassen vi låtit bygga där. Det var självklart där hon skulle få sin vigselring. Det var en perfekt kväll för något sådant. Vi hade hällt upp ett glas bubbel och njöt av solnedgången som formade en tavla över vattnet. Jag sträckte mig efter vigselringen som jag förvarat under bordet. Sedan tappade jag den genom springorna i terrassen och var tvungen att komma på en lögn för att få lägga mig och rota där.
Härligt!